RSS

Nå´n annan-ismen

01 Okt

I veckan har Svenskt näringsliv presenterat årets statistik för företagsklimatet i kommunerna runt om i Sverige. Nyttig läsning där vårat resultat var föga smickrande. Det mest beskrivande ordet för raset är sjunkbomb. Vid en genomgång på företagarfrukosten i fredags visade det sig att nyckelfrågan handlar om att vi inte arbetar tillsammana på samma sätt som tidigare. En gradvis förskjutning har skett i dialogen mellan kommun och företagare. Detta har gjort att vi tappat ranking. Nu är inte ranking det allra viktigaste även om det signalerar en hel del. Det centrala är dialogen/samtalet.
I vision 2030 står det tydligt uttalat att ett av de viktigaste verktygen vi har i kommunen är att vi arbetar tillsammans. Tillsammans förutsätter dialog/samtal. Men också engagemang. Närbesläktat med engagemang är ansvar. Vi, tillsammans, bygger det samhällsklimat vi vill ha. Därför är det med viss oro jag tycker mig se ”nå´n annnan-ismen” växa fram. Under sommaren har en hel del skadegörelse skett, vilket är påtalat på flera sett. Vad dessa händelser uttrycker finns det säkert flera orsaker till. För att möta detta behövs engagemang. Från alla, var och en på sitt sätt, allt efter förmåga.
Inför ett föräldracafé, i slutet på september, gjorde högstadieskolan i Älvsbyn en enkel enkät för att stämma av läget bland ungdomarna. En av de centrala frågorna rörde om, och i så fall vilka, ungdomarna hade någon vuxen att prata med. Glädjande visade svaren att de såg föräldrarna som naturliga och viktiga att samtala med. Den gruppen har stärkt sin ställning sedan förra mätningen för ett året sedan. Vidare har förtroendet för skolpersonalen vuxit sedan förra mätningen. En ny grupp vuxna, ”någon annan” är ett svarsalternativ som fler ungdomar anger som resurs för samtal. Vilka dessa ”någon annan” utgör är det angeläget att undersöka. Därför STRÄCK på er föräldrar, mor- och farföräldrar ni är fortfarande livsviktiga för era tonåringar. VÅGA BRY ER. (Något som inte alltid är det självklara). Det är också glädjande att se att det är fler vuxna som tar en kvällspromenad och därmed gör sig synliga/tillgängliga.
Föräldracaféet, vars huvuduppgift var att belysa arbetet som skett i skolan maa skadegörelsen, engagerade ett 25-tal vuxna.
När allt kommer ner till sista raden handlar det om dig och mig. Vilket samhälle vi vill bygga och bo i. Vi kan skjuta ifrån oss med att detta är nå´n annans ansvar av bekvämlighet, rädsla för misslyckanden eller självupptagenhet. Oavsett om det rör kommun, näringsliv eller civilsamhälle. Väl mött i engagemanget för ”pärlan”.

Trevlig läsning
Anders Lindh

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 1 oktober, 2017 i Okategoriserade

 

Kommentarer inaktiverade.

 
%d bloggare gillar detta: